2018

 

SAMHÄLLSBYGGET & VÄLFÄRDSSTATEN
 
2018, och val igen...     
 
Det fattas tusentals poliser i landet sedan flera år tillbaka. 
Vidare fattas flera tusen lärare i våra skolor, på grund av bland annat kommunalisering.
 Sjukvård och åldringsvård bantas med allt färre platser och färre anställda. Pengar saknas och avdelningar stängs tillfälligt, eller läggs ned. Svenska försvaret har demonterats och drastiskt nedbantats sedan många år. 
  
 Det tycks normalt att prata mycket och länge om hur man vill att det ska bli i framtiden. Men framtiden skapas ju nu. Men om inget konkret görs i nutid hur ska vi då kunna förbättra vår framtid? 
Man ska väl så först för att senare kunna skörda? Det kan inte bara vara bönder och skogsägare som begriper sådant. 

Att i sammanhanget fundera över om sol kommer före eller efter regnet är inte heller bara en akademisk fråga. Det tycks prägla även politiska spörsmål. 
Kanske det till och med kan hamna i "långbänk".
 De äldre har lärt sig vad som i engelskan kallas ”trackrecord”.  
Alltså en realiserad, sjösatt och genomförd åtgärd med mätbara resultat. 
Att en politiker har visioner och talar både länge och väl tycks inte ofta återspeglas i ett förverkligande, med påtagliga och genomförda resultat. Utvärderingar av externa organisationer krävs.
  
 Av någon outgrundlig anledning tycks man ofta sträva efter att mörklägga viktiga jämförelser baserade på fakta. Hur ofta har man inte hört att svensk ekonomi är god och svensk industri går som tåget? Och vi har sparat i ladorna för sämre tider etc. Man måste väl ändå någon gång fråga sig varför vi nu i Sverige har så otroligt god ekonomi. Eller är detta icke alls en relevant fråga? 
  
 Bristen på tusentals poliser går flera år tillbaka. Att vi saknar tusentals behöriga lärare i våra skolor, men anställer icke behöriga för att fylla vissa vakanser, har sin bakgrund i bland annat kommunalisering. 

Sjukvård och åldringsvård saknar inte bara pengar och personal, det tycks finnas brister även i strategi och organisation.
 Att Landsting numera har ersatts av Region kan rimligtvis inte komma att lösa de brister som har successivt byggts upp under decennier. 

Vissa av våra nybyggda större sjukhus tycks dessutom i många avseenden ha planerats och utrustats med väldigt bristande organisation, ekonomisk planering och upphandling. Nu saknas i vissa fall pengar i en sådan omfattning att avdelningar stängs eller läggs ned innan de ens ha tagits i bruk.
  
 Svenska försvarets storlek, utrustning och planeringsstrategi kan många tidigare anställda ha många synpunkter på, men de blir inte tillfrågade. Politiskt sakkunniga har hållit i både papper, penna och yxan då man har under många år nedrustat svenska försvaret.

 Hur hantering, avrustning och organisation har handlagts då det gäller mobbplatser, bergrum och helikopterverksamhet lämnas här utan synpunkter. 
Många av oss skulle nog gärna ha sett betydligt mera muskler bakom begrepp som Försvarsmakten och Försvarsstaben.
  
 Så fort den så kallade Järnridån hade fallit och Berlin förenades med övriga Tyskland igen ansågs i Sverige att nu är det frid och fröjd i Europa.
 Som om frid, fred och fröjd i Europa skulle vara kännetecknande för de berörda länderna genom historien. 
Historiestudier och kunskaper om europeiska krig, konflikter, uppror och utrensningar tycks inte riktigt ha fastnat i våra medvetande.
 Åtminstone tycks detta vara fallet bland många svenska politiker som har spelat roll i försvarsdebatten under ett antal decennier.
  
 Det kan väl inte vara konstigt att staten har sparat pengar. Har man sparat mycket pengar under flera år är det underligt att så lite görs för att åtgärda de omfattande brister vi ser idag. 




Det råder mer eller mindre akut brist på både personal, resurser och utbildning inom polis, sjukvård, åldringsvård och försvar.  
 Eftersom det nu finns gott om pengar enligt regeringen är det bekymrande att man inte ens har råd att underhålla kommunikationer som järnvägar och bilvägar. 
  




 Att tala om vårdgaranti då utlovade operationer enligt regelverk ska utföras inom ”en garantitid”, men inte ens har blivit utförda ett helt år senare, var väl inte vad folk i allmänhet hade tänkt sig då begreppet Vårdgaranti en gång introducerades. Är detta betryggande vård och omsorg? 

Löften om vård, omsorg, vårdgaranti, diagnos och utlovad operation har visat sig vara helt uppe i det blå. 
Nu måste väl ändå någon ha skitit i det blå skåpet!? 
  
 Ekonomin har aldrig varit så här god enligt nuvarande finansminister. Om inga pengar används till att återupprätta en rimlig standard och omfattning av befintlig vårdapparat, 
 försvarsmakt, utbildningsväsende, åldringsvård och polisväsende så vore det väl konstigt om det inte blev pengar över, eller hur? 
Ekonomin har aldrig varit så här god och vår statsskuld har aldrig varit så låg sedan 90-talet enligt vissa regeringskällor. 
Regeringen har sparat i ladorna så vi har pengar att ta till om det kommer dåliga tider, har en minister yttrat vid några tillfällen. 






  
 Vadå dåliga tider? Kan någon nu levande minnas när och hur det var sämre tider i Sverige, i modern tid? Inte ens under andra världskriget var det så här illa ställt i landet. De flesta av oss som är födda efter det sena 1930-talet åtminstone är nog övertygade om att Sverige som både land och kultur aldrig varit mera illa ute än nu. I många avseenden dessutom. Planer och utredningar i all ära, men kraftfulla åtgärder är vad som krävs, snarast.
  


 Få i ansvarig ställning tar idag sitt ansvar för att realisera verksamma åtgärder som leder till förändring. En begynnande smältdegel? Ser ingen politiker hur landet i flera avseenden tycks sönderfalla? Är man rädd för sanningen? 
Dessutom saknas löpande underhåll av både järnvägsnät och vägnät, men man skäms inte för (i samma andetag) att föreslå höghastighetsbanor. 
Är detta vad vissa kallar hybris?


 Varför ska undervisningsväsendet vara i kommunal regi och sjukvården underordnad ett landsting, eller en region?
Regionen har ju övertagit vad som tidigare hanterades i Landstinget med någon liten skillnad. 




  
 Två tidigare landstingsråd i Stockholm har nyligen yttrat sig om ändring av Landsting till Region. 
De konstaterar helt sonika att samarbetet nu är mycket bättre med både kommuner och företag, fast de är ju inte längre landstingsråd. 
Nu är dessa båda Regionråd! 

Vilken förändring tror du nu att detta ska innebära, 
förutom byte av kläder? 

Kejsarens nya kläder står återigen i blickfånget.
Hur tror du att detta är ordnat i andra länder? 

 
 
  
 / Kjell Wrigman, 2018
  
 



Lämna ett svar